KIRKKONUMMI
KYRKSLÄTT
Turerna kring renovering eller nybygge av Winellska skolan, nuvarande GWP-kampusprojektet, har varit många. Ännu år 2016 var planen att alla nuvarande byggnader skulle renoveras. Därefter har planen successivt ändrats till fullt nybygge och vuxit. Gymnasiet har blivit ett parallellt kampusprojekt. Papinmäki-skolan för barn med specialbehov skall också inhysas i nybygget för att i sin tur ge utrymme för Prästgårdsbackens daghem.
År 2017 fick Winellska skolan och år 2019 Gesterbyn koulu nya paviljonger för sammanlagt 800 elever.
I och med detta återstår inomhusluftsproblemen endast för högstadiets byggnad. Rivning av denna, endast 15 år gamla byggnad har ifrågasatts, men är det enda rätta då den dras med grundläggande problem.
Skenande social- och hälsovårdskostnader i kombination med överstora investeringar har skapat ett kroniskt underskott i Kyrkslätts ekonomi. Vi är sämst i klassen bland kranskommunerna och farligt nära kriskommunstatus. De flesta partier förefaller ha insett allvaret i situationen och behovet att begränsa spenderandet. Av det planerade GWP-centret är endast högstadiet akut sett till inomhusluftsproblemen. Därtill har befolkningsprognoserna skapat osäkerhet kring utrymmesbehoven. Bildningsväsendet, SFP och De Gröna har dock inte gått med på att bygga högstadiet först och resten senare då paviljongerna tjänat ut och osäkerheten minskat. Detta har skapat en gordisk knut i beslutsfattandet. Anklagelser om språkdiskriminering och en språkpolitisering av frågan gör inte situationen lättare.
Inför den senaste behandlingen i nämnden för serviceproduktion (Patu) gjorde jag ett noga genomtänkt försök att lösa problematiken genom att skjuta över optimeringsfrågorna från politiken och tjänstemannaberedningen till själva konkurrensutsättningsprocessen. Byggnadsentreprenörerna har bättre förutsättningar att rationellt lösa i vilken ordning det lönar sig att bygga, riva och avskaffa paviljonger då kriterierna är smart uppställda. Nämnden antog mitt förslag enhälligt, men det bereddes sedan i något urvattnad form till kommunstyrelsen. Där ifrågasattes fortfarande projektets omfattning och speciellt planen för Papinmäki-utrymmena. Min förhoppning är att även denna fråga kunde bakas in i konkurrensutsättningen. Kommunens första projekt med planerings- och livscykelansvar hos byggentreprenören, Jokirinne-skolan, blev klart inom utsatt tid, utfördes högklassigt och kostade 10% mindre än budgeterat. Med motsvarande recept torde även GWP slutligen få stöd av en tillräcklig majoritet, förhoppningsvis ännu innan det nya fullmäktige tar vid. Med avkall på kravet att få allt på en gång kunde det ha gått snabbare. Det är dock orimligt att tänka sig, att ett nybygge av rekordproportioner och speciellt rivning av en massiv nästan ny byggnad, klubbats igenom i en handvändning.
KIM ÅSTRÖM
Fullmäktigeledamot,
Ordförande, nämnden för serviceproduktion
Samlingspartiet
Jussi Salo
SIUNTIO
KIRKKONUMMI
INKOO
KIRKKONUMMI
Puh: 09 221 9200
toimitus@kirkkonummensanomat.fi
Munkinkuja 4, 02400 Kirkkonummi
KIRKKONUMMI
KYRKSLÄTT
Turerna kring renovering eller nybygge av Winellska skolan, nuvarande GWP-kampusprojektet, har varit många. Ännu år 2016 var planen att alla nuvarande byggnader skulle renoveras. Därefter har planen successivt ändrats till fullt nybygge och vuxit. Gymnasiet har blivit ett parallellt kampusprojekt. Papinmäki-skolan för barn med specialbehov skall också inhysas i nybygget för att i sin tur ge utrymme för Prästgårdsbackens daghem.
År 2017 fick Winellska skolan och år 2019 Gesterbyn koulu nya paviljonger för sammanlagt 800 elever.
I och med detta återstår inomhusluftsproblemen endast för högstadiets byggnad. Rivning av denna, endast 15 år gamla byggnad har ifrågasatts, men är det enda rätta då den dras med grundläggande problem.
Skenande social- och hälsovårdskostnader i kombination med överstora investeringar har skapat ett kroniskt underskott i Kyrkslätts ekonomi. Vi är sämst i klassen bland kranskommunerna och farligt nära kriskommunstatus. De flesta partier förefaller ha insett allvaret i situationen och behovet att begränsa spenderandet. Av det planerade GWP-centret är endast högstadiet akut sett till inomhusluftsproblemen. Därtill har befolkningsprognoserna skapat osäkerhet kring utrymmesbehoven. Bildningsväsendet, SFP och De Gröna har dock inte gått med på att bygga högstadiet först och resten senare då paviljongerna tjänat ut och osäkerheten minskat. Detta har skapat en gordisk knut i beslutsfattandet. Anklagelser om språkdiskriminering och en språkpolitisering av frågan gör inte situationen lättare.
Inför den senaste behandlingen i nämnden för serviceproduktion (Patu) gjorde jag ett noga genomtänkt försök att lösa problematiken genom att skjuta över optimeringsfrågorna från politiken och tjänstemannaberedningen till själva konkurrensutsättningsprocessen. Byggnadsentreprenörerna har bättre förutsättningar att rationellt lösa i vilken ordning det lönar sig att bygga, riva och avskaffa paviljonger då kriterierna är smart uppställda. Nämnden antog mitt förslag enhälligt, men det bereddes sedan i något urvattnad form till kommunstyrelsen. Där ifrågasattes fortfarande projektets omfattning och speciellt planen för Papinmäki-utrymmena. Min förhoppning är att även denna fråga kunde bakas in i konkurrensutsättningen. Kommunens första projekt med planerings- och livscykelansvar hos byggentreprenören, Jokirinne-skolan, blev klart inom utsatt tid, utfördes högklassigt och kostade 10% mindre än budgeterat. Med motsvarande recept torde även GWP slutligen få stöd av en tillräcklig majoritet, förhoppningsvis ännu innan det nya fullmäktige tar vid. Med avkall på kravet att få allt på en gång kunde det ha gått snabbare. Det är dock orimligt att tänka sig, att ett nybygge av rekordproportioner och speciellt rivning av en massiv nästan ny byggnad, klubbats igenom i en handvändning.
KIM ÅSTRÖM
Fullmäktigeledamot,
Ordförande, nämnden för serviceproduktion
Samlingspartiet
Jussi Salo
SIUNTIO
KIRKKONUMMI
INKOO
KIRKKONUMMI
Puh: 09 221 9200
toimitus@kirkkonummensanomat.fi
Munkinkuja 4, 02400 Kirkkonummi