Ett starkt elnät gynnar också Kyrkslätt

Kyrks­lät­ts eget el­näts­bo­lag Ca­ru­na Es­poo, en del av Ca­ru­na­kon­cer­nen, hål­ler på att byta äga­re, då det spans­ka ener­gi­bo­la­get Iberd­ro­la kom öve­rens om att köpa ma­jo­ri­te­ten av hela kon­cer­nen. Bo­la­gets vär­de i af­fä­ren up­ps­kat­ta­des till cir­ka fem mil­jar­der eu­ro. Ef­ter­som el­nät är ett na­tur­ligt mo­no­pol är de än­då kraf­tigt reg­le­ra­de, och ägar­by­tet är in­te så be­ty­del­se­ful­lt som kom­men­ta­rer­na kan ge sken av.

Da­ta­cent­ra samt elekt­ri­fie­rin­gen av in­dust­rin, tra­fi­ken och up­p­värm­nin­gen be­las­tar el­nä­tet al­lt mer, även i Kyrks­lätt. Sam­ti­digt har Fin­land re­dan be­vil­jat til­ls­tånd för mer ren elp­ro­duk­ti­on än vad som hin­ner byg­gas un­der de när­mas­te åren. En­ligt Hel­sing­fors uni­ver­si­tets färs­ka da­ta­cen­te­rut­red­ning är flask­hal­sen in­te hel­ler til­l­gån­gen på el. Prob­le­met är över­fö­rings­nä­tet. Det rik­som­fat­tan­de stam­näts­bo­la­get Fing­rid, som är en an­nan ak­tör än Ca­ru­na, pla­ne­rar att in­ves­te­ra cir­ka 5,2 mil­jar­der eu­ro i stam­nä­tet un­der de kom­man­de tio åren, vil­ket vi­sar flask­hal­sens verk­li­ga om­fat­t­ning.

I komp­le­xa sys­tem fin­ns det säl­lan enk­la lös­nin­gar. El­nä­tet är ett bra exem­pel. Det är en tek­niskt komp­lex hel­het som stän­digt mås­te hål­las i ba­lans, och till den är kop­p­lat över­fö­rings­nä­tets na­tur­li­ga mo­no­pol, som fun­ge­rar bara om det reg­le­ras om­sorgs­ful­lt. Pris­sät­t­nin­gen över­va­kas obe­ro­en­de av äga­re, och stora el­förb­ru­ka­re ans­lu­ter sig till Fing­rids stam­nät, in­te till Ca­ru­nas dist­ri­bu­ti­ons­nät. Ka­pi­tal för att stär­ka nä­tet är väl­kom­met. Ägars­ka­pet av­gör in­te nä­tets fram­tid. Det vik­ti­gas­te är en för­nuf­tig reg­le­ring.

En ny äga­re kan vis­ser­li­gen höja över­fö­ring­sav­gif­ter­na, men in­te fritt. En reg­le­ring som stö­der sig på nä­tin­ves­te­rin­gar beg­rän­sar höj­nin­gar­na. Ener­gi­myn­dig­he­ten skärp­te til­l­syns­mo­del­len för el­dist­ri­bu­ti­on år 2021, vil­ket mins­ka­de nät­bo­la­gens til­låt­na av­kast­ning med cir­ka 300 mil­jo­ner eu­ro per år, san­no­likt Ca­ru­na in­räk­nat. Obe­ro­en­de av äga­re är det i slu­tän­dan kon­su­men­ten som be­ta­lar för att stär­ka nä­tet, via över­fö­ring­sav­gif­ter el­ler skat­ter.

Det be­ror i hög grad på po­li­tis­ka bes­luts­fat­ta­re om Fin­lands el­nät blir så­dant att det möj­lig­gör elekt­ri­fie­ring i stor skala. I bäs­ta fall stö­der det ock­så elekt­ri­fie­rin­gen av Kyrks­lät­ts vä­xan­de bos­tad­som­rå­den. Ren elp­ro­duk­ti­on och ett hål­l­bart el­nät är den inf­rast­ruk­tur som mo­der­na tjäns­ter byg­gs på.

LAU­RI LA­VAN­TI

le­dan­de prog­ra­mut­veck­la­re

ful­l­mäk­ti­ge­le­da­mot

ord­fö­ran­de för De Grö­nas ful­l­mäk­ti­geg­rupp

Kyrks­lätt