Svar på Chris­ti­an Ek­bergs in­lägg ”Det fin­ns in­gen ’tyst ma­jo­ri­tet för’ fab­ri­ken i In­gå”.

Det är lätt att hål­la med om att vi bara ge­nom att väga både för­de­lar och nack­de­lar kan fat­ta kloka bes­lut för kom­man­de ge­ne­ra­ti­o­ners bäs­ta. I des­sa eko­no­miskt svåra ti­der be­hö­ver vi fram­tid­sut­sik­ter som byg­ger på konk­re­ta möj­lig­he­ter och som ska­par hopp om fram­ti­den. Just nu sät­ts fram­tidst­ron på prov, även hos de yng­re ge­ne­ra­ti­o­ner­na. Til­li­ten till fram­ti­den och det al­l­män­na eko­no­mis­ka lä­get är of­ta två si­dor av sam­ma mynt.

In­gås eko­no­mi är un­ders­kot­ts­sal­dad, och vi står in­för bes­lut om neds­kär­nin­gar och even­tu­el­la skat­te­höj­nin­gar. San­nin­gen är att vi be­hö­ver lös­nin­gar för hur kom­mu­nens eko­no­mi kan stär­kas. För att In­gå ska förb­li en självs­tän­dig och at­t­rak­tiv plats att bo på, med god ser­vi­ce, be­hövs en sta­bil och hål­l­bar eko­no­mi.

Vil­ka konk­re­ta lös­nin­gar erb­ju­der Livsk­raft i Ny­land utan stål­verk rf? Om pro­jek­tet stop­pas, på vil­ket sätt ska då kom­mu­nens eko­no­mi och de un­gas tro på fram­ti­den tryg­gas?

Det är vik­tigt att kom­ma ihåg att an­ta­let barn i kom­mu­nen har mins­kat med flera hund­ra på drygt tio år och be­folk­nin­gen har mins­kat med över 200 per­so­ner. Nå­got mås­te gö­ras om vi vill tryg­ga när­ser­vi­cen och en livsk­raf­tig fram­tid för In­gå. Jag är över­ty­gad om att de fles­ta av oss vill del­ta i en konst­ruk­tiv och lös­ning­so­rien­te­rad dis­kus­si­on om hur vi lö­ser kom­mu­nens eko­no­mis­ka ut­ma­nin­gar. En dis­kus­si­on som tar oron på al­l­var och ut­re­der fak­ta, men som ock­så up­p­munt­rar fö­re­ta­ga­re och fö­re­tag att ta ris­ker och skapa ar­betsp­lat­ser.

En­bart små­fö­re­ta­gan­de räc­ker in­te för att lyf­ta kom­mu­nens eko­no­mi. Vi be­hö­ver ett stör­re fö­re­tag som drag­lok, runt vil­ket de mind­re ak­tö­rer­na kan växa och blomst­ra. Jod­d­bö­lep­ro­jek­tet erb­ju­der just den­na möj­lig­het.

Mitt pås­tå­en­de om en ”tyst ma­jo­ri­tet” byg­ger på fak­ta: 15 av 27 ful­l­mäk­ti­ge­le­da­mö­ter stö­der ut­veck­lin­gen av Jod­d­bö­le. I vå­rens in­vå­na­ren­kät för­höll sig en knapp ma­jo­ri­tet po­si­tivt till pla­ner­na. Se­dan dess har flera po­si­ti­va bes­lut ta­gits, och re­gi­o­nens kom­mu­ner har vi­sat starkt stöd för pro­jek­tet.

Mitt pås­tå­en­de om en ”tyst ma­jo­ri­tet” grun­dar sig på det fak­tum att 15 av 27 ful­l­mäk­ti­ge­le­da­mö­ter stö­der ut­veck­lin­gen av Jod­d­bö­le ef­ter kom­mu­nal­va­let. Des­su­tom vi­sa­de den in­vå­na­ren­kät som gjor­des i vå­ras att en knapp ma­jo­ri­tet stäl­ler sig po­si­tiv till pla­ner­na. Se­dan dess har flera po­si­ti­va bes­lut ta­gits, och re­gi­o­nens kom­mu­ner har vi­sat starkt stöd för pro­jek­tet.

Jag tror att vi, som så mån­ga gån­ger ti­di­ga­re, i In­gå kan fat­ta ans­vars­ful­la bes­lut och vän­da stora pro­jekt till ge­men­sam nyt­ta och en lju­sa­re fram­tid för al­la.

ANT­TI HAR­JUO­JA

Kun­nan­val­tuu­tet­tu, In­koo - ful­l­mäk­ti­ge­le­da­mot i In­gå