Jussi Salo
INGÅ
Strömberg: Joddböle utan stålDebatten om Joddböle kommer knappast att försvinna under denna, nya mandatperiod. Jag hoppas förstås att frågan nu blir mera nyanserad än det raka rör, som var rådande under förra perioden fram till ett godkännande av detaljplanen ett par veckor innan det nya fullmäktiges mandatperiod tog vid.
Enligt OECD:s färska rapport ( https://www.oecd.org/en/publications/oecd-steel-outlook-2025_28b61a5e-en.html ) om världens stålproduktion finns det en stor överproduktion av stål i världen. För många producenter och för få köpare helt enkelt. Dessutom stora ingredienser av subventioner (Kina och Indien) samt Trumps färska beslut om 50-procentiga tullar på stål. Tysk bilindustri mår dåligt och enligt Natos hemsidor (www.nato.int) är försvarsindustrin i den nya krigsföringen beroende av avancerad teknik som artificiell intelligens (AI), drönarsystem och kritiska råmaterial såsom aluminium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller. Dagens krigsföring präglas av användningen av drönare i kombination med sofistikerad teknologi, vilket minskar behovet av tyngre material såsom traditionellt stål. Alltså vart skall man hitta avsättning för all denna överproduktion av stål?
Joddböle är utan tvekan en stor möjlighet för Ingå med omnejd. Om berörda parter där kommer till insikt, att man borde hitta en ny, mera anpassad väg för detta industriområde, blir det en vinst för alla och i synnerhet för det lokala samhället. Jag är övertygad om att vi står framför en sådan revidering ganska snart. Att man enligt det godkända markanvändningsavtalet för Joddböle i värsta fall måste vänta i tio år tills ett eventuellt beslut om stålverk finns, skulle vara ett hot för Ingås ekonomi. Osäkerhet är den ekonomiska tillväxtens värsta fiende.
CHRISTIAN STRÖMBERG
Nygammal fullmäktigeledamot (SFP) i Ingå