Sanni Jäppinen, Pinja Pekkarniemi och Lauri Lavanti.
Satu Holmlund
JÄPPINEN, PEKKARNIEMI & LAVANTI
Centralskogen är den naturkloka kommunens första prov
Kyrkslätts kommun anslöt sig nyligen till nätverket Naturkloka kommuner. Fullmäktige beslutade om anslutningen i fjol utifrån ett initiativ som De Gröna väckte år 2022. I nätverket förbinder sig Kyrkslätt att trygga den biologiska mångfalden, kartlägga värdefulla naturobjekt och beakta dem i planeringen samt öka beslutsfattarnas, invånarnas och företagens kunskap om biologisk mångfald.
Det första provet är redan här. Kommunutvecklingsnämnden beslutade efter votering att sända planen för Centralskogen på remiss. Centralskogen sträcker sig från Masaby till kommuncentrum. Den är vardagens friluftsskog för invånarna i Masaby, Kalvhagen, Kvis, Bredberget och Jolkby.
Planen är inte ny. Den har behandlats redan under tidigare fullmäktigeperioder och återremitterats för ny beredning, så att skogen ska förbli en skog. Senast, år 2024, återremitterade samhällstekniska nämnden enhälligt planen med anvisningar om att trygga skogsnaturen och göra infrastrukturen lättare.
Den plan som nu ställts ut gör tvärtom. Den för in en tre meter bred belagd led och belysning hela vägen från Masaby till kommuncentrum. Markägarna har motsatt sig belysta leder. Invånarna har motsatt sig breda och belagda leder. Längs sträckan finns dessutom naturskyddsområden som en sådan led inte kan byggas genom. På vems önskemål förs så massiv infrastruktur in i skogen?
I skogen kopplar man av bland stigar, tystnad, mörker och djur. Att utveckla Centralskogen betyder spänger över blöta ställen, barkflis och grusning samt skyltar längs de nuvarande stigarna. Precis så har den mycket populära slingan i Meiko genomförts. En hinderfri naturupplevelse betyder hinderfri tillgång till äkta skog, inte en belagd väg genom den.
Den biologiska mångfalden ökar inte heller genom kalavverkning, och sådan har inte uteslutits ur Centralskogen på ett kategoriskt sätt.
Centralskogen måste förbli en skog dit man lätt tar sig från både gamla och kommande bostadsområden. Lederna byggs vidare på befintliga stigar och förbindelser. Stigarna ersätts inte med vägar. När fler vistas i skogen skyddas stigarna mot slitage med spänger, flis och grus, och vid korsningarna sätts vägvisare upp.
SANNI JÄPPINEN
Kommunfullmäktige-ledamot och ledamot i kommunstyrelsen (De Gröna)PINJA PEKKARNIEMI
Suppleant i kommunfullmäktige och vice ordförande i kommun-utvecklingsnämnden (De Gröna)LAURI LAVANTI
Kommunfullmäktige-ledamot och ledamot i kommunutvecklings-nämnden (De Gröna)
