KYRKSLÄTT
Invånarförening: Det är dags för Kyrkslätt att ta trafikbullret på allvarKYRKSLÄTT
Docent Outi Ampuja är en av landets största experter på buller. Hon forskar i bullrets negativa inverkan på människor och på boendemiljöer. Hon är prisbelönt för sina studier och publikationer om människans behov av tystnad. När Ampuja föreläste i Kyrkslätt (7.5), under rubriken “Hur påverkar bullret oss?”, var trafikbuller ett centralt tema.
– Trafiken är den överlägset största enskilda källan till buller i vårt samhälle. Man vet att om man ständigt utsätts för en stor mängd buller ökar risken för negativa hälsoeffekter. Listan är dyster och lång. Det kan till exempel försvaga immunförsvaret, hörseln och påverka hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom förorsakar buller många kognitiva effekter för oss människor, säger Outi Ampuja.
Trots att flertalet studier visar att konstant buller har synnerligen negativa effekter på oss människor, och på våra boendemiljöer, är bullret sällan ett prioriterat problem. Ampuja säger att vi ofta ser bullret som ett “andra klassens miljöproblem”.
– Det syns till exempel i hur mycket resurser som läggs på olika saker. I vissa kommuner görs det ett riktigt bra arbete med bullerbekämpning eller så värnar man om tysta områden. I andra kommuner görs kanske inte lika mycket. Det finns inga enkla eller billiga lösningar, men långsiktiga lösningar behövs, säger Ampuja.
Bullret mäts i decibel. De skadliga konsekvenserna för oss människor uppstår om bullret överstiger 55 decibel som medeltal under ett dygn. Nattetid är gränsvärdet 45 decibel för när de negativa konsekvenserna uppstår. Som exempel kan man använda lokaltåg. Enligt en utredning om stadsbanan i Esbo är ljudnivån från ett närtåg 65-70 db på 30 meters avstånd från spåret, 60-65 db på 50 meters avstånd och till och med 55-60 db på ett så långt avstånd som 100 meter.
Tågdepån oroar invånarna i Kyrkslätt
När den storskaliga publiken på plats fick ställa sina frågor till Outi Ampuja handlade de flesta frågorna, både direkt och indirekt, om den planerade tågdepån till Esbo och Kyrkslätt. Speciellt alternativet att placera tågdepån i Getberg mötte ett starkt motstånd från publiken. Alternativet skulle innebära att tomma tåg transporteras dygnet runt mellan Köklax och Getberg. Det skulle innebära ett kraftigt ökat buller på en sträcka som är hela 18 kilometer lång, och påverka samtliga invånare som bor nära järnvägen på sträckan Bobäck- Getberg. Outi Ampuja fick därför frågan hur buller dygnet runt påverkar oss människor, speciellt om bullret uppstår som snabba förändringar i ljudnivån?
– Sömnkvaliteten försämras och man vet att det har många negativa hälsoeffekter, särskilt om bullret är kontinuerligt. Kroppen rycker till och tänker att nu händer något hotfullt. Då förbereder sig kroppen för en kamp- eller flyktreaktion och man är i ständig beredskap, säger Ampuja.
Outi Ampuja har inte i detalj bekantat sig med planerna på en tågdepå i Esbo eller Kyrkslätt. Hon kan därför endast uttala sig på ett allmänt plan om vad den kraftigt ökande trafiken skulle betyda för invånarna.
– Om det blir mycket mer trafik där än tidigare, särskilt nattetid, så kan det nog vara så att riskgränserna börjar överskridas. På de här områdena är utmaningen ofta att det finns gamla byggnader som inte är lika bra ljudisolerade. Då kan bullret som tränger in i de gamla husen vara betydande. Det måste finnas klokhet, och även resurser för bullerbekämpning, om en ny bullerkälla kommer till ett område, säger Ampuja.
Hälsningar till beslutsfattarna
Några tongivande politiker i Kyrkslätt har signalerat sitt stöd för att bygga tågdepån i uttryckligen Getberg. Responsen från de invånare, som tog del av Ampujas föreläsning, var inte nådig.
– Kyrkslätt ska hållas som en trygg och trivsam miljö. Den här planerade depån och banan underminerar helt och hållet de här strävandena. Det skulle betyda oljud också på nätterna. Våra hem är ju i fara, säger Maj Åberg-Hildén från Tolls.
– Man tål buller bättre om man vet att det tar slut mot kvällen och natten. Men planerna på depån kommer att göra att också nätterna förstörs. Ampuja sa att det måste finnas en balans mellan tystnad och buller. Nu verkar det som att Kyrkslätt koncentrerar allt buller till vårt närområde, säger Anja Orama-Lindqvist från Getberg.
– Det krävs definitivt en undersökning om vilket buller det här skulle förorsaka. Det gäller i synnerhet nattetid och den bosättning som finns nära järnvägen. Beslut om depån kan inte fattas innan man har undersökt det här ordentligt, säger Kaj Sjöblom från Kyrkvalla.
Även bullerexperten Outi Ampuja fick frågan om vilka hälsningar hon vill sända till beslutsfattarna när de planerar var depån skall placeras.
– Man måste bland annat fundera på hur ofta tågen går där, och om det behövs bullerskydd, hastighetsbegränsningar eller tidsbegränsningar. Det måste göras riktigt ordentliga bakgrundsundersökningar. Resurser behövs för bullerbekämpning, och visst kan också mycket åtgärdas om det görs grundligt och konsekvent. Det behövs också transparens i beslutsfattandet och en tät kommunikation med invånarna. Människor blir mycket oroliga om något förändras i ljudmiljön. Och den här oron är helt förståelig och berättigad, säger Outi Ampuja.
SYDVÄSTRA KYRKSLÄTTS INVÅNARFÖRENING RF
ASUKASYHDISTYS: KIRKKONUMMEN ON AIKA OTTAA LIIKENNEMELU VAKAVASTI