Jussi Salo
ADLERCREUTZ
Hur ser grundskolan ut år 2045?
Grundskolereformen som implementerades i vårt land för 50 år sedan kan ses som den största och viktigaste reformen i vårt lands historia. Vår grundskola är en framgångssaga. Men det är också helt klart att vi har konkreta utmaningar. Dem måste vi klara av att rätta till samtidigt som vi måste ha en klar bild av hur vi ser på utvecklingen och skolans roll i framtiden.
Den frågan har en arbetsgrupp under ledning av undervisnings- och kulturministeriet arbetat med. Inte för att ta fram ännu ett visionsdokument, utan för att grundskolan också i framtiden ska kunna vara vår starkaste samhällsinstitution.
Förändringen är redan här. Prognoserna visar att det redan år 2032 kommer att finnas nästan 100 000 färre barn i grundskolan än i mitten av detta årtionde. Det är en enorm förändring för kommunerna. Men färre elever innebär inte mindre ansvar. Tvärtom ställer det högre krav på hur vi organiserar undervisningen och hur vi tryggar undervisningens kvalitet i hela landet.
Framtidsvisionen handlar ändå inte bara om hur många elever vi har, utan också om vad skolan ska ge dem.
Det är förstås helt centralt att eleverna bör bemästra de grundläggande kunskaperna. Detta är något som denna regering redan satsat på. Men det handlar också om att ge dem verktyg att navigera i en föränderlig värld. Den artificiella intelligensens frammarsch är bara ett av många exempel. Skolan måste rusta eleverna så att de kan hantera förändringarna med kunskap och omdöme. Inlärningen avslutas inte när man går ut ur en utbildning.
Samtidigt lyfter framtidsvisionen fram ett annat viktigt område: förmågan att arbeta tillsammans. I en tid av ökad polarisering och globala spänningar är samarbetsförmåga och social kompetens viktigare än någonsin.
Det är också på sätt och vis ett svar på den frågan vi ställs inför när vi funderar på vår roll mitt i denna teknologiska omvälvning: Vad gör oss människor annorlunda jämfört med maskinerna? Jo, det sociala, vår förmåga att kommunicera, arbeta tillsammans, uttrycka och tolka känslor.
Grundskolan behöver alltså inte uppfinnas på nytt. Dess kärna består: att ge varje barn lika möjligheter, oavsett bakgrund eller boningsort. Tron på skolans roll i att forma framtiden och varje barns möjligheter är stark.
Visionen skapar perspektivet. Det dagliga arbetet görs dock i våra skolor där lärarna gör underverk varje dag. Därför är det klart att inget visionsarbete ensamt löser våra utmaningar. Helt centralt är att den finländska skolan enbart klarar sig om det är en attraktiv arbetsplats för våra lärare. Därför har många av de reformer vi gjort denna period uttryckligen fokuserat på att säkerställa att lärarna har möjlighet att göra sitt arbete med stark autonomi.
Tillsammans ska vi se till att även framtidens grundskola skapar en stark bildningsgrund för våra barn och unga.
ANDERS ADLERCREUTZ
Undervisningsminister, SFP:s ordförande
